”Det är då fan.” Att man aldrig kan komma loss, att man aldrig kan vara först, att man aldrig kan vara originell, att man aldrig kan vara den som sticker ut! När vi satt där, polarn och jag, och filosoferade över en pilsner så var det så givet. Vi kunde om vi batra ville. Men ville vi? Vi såg ett behov, vi hade en idé men vi hade inte pengarna.
Det är inte pengarna som saknas, de kan man alltid skaffa fram utan det är bara viljan att få fram dem som saknas. Att ha det där lilla extra som behövs för att hoppa utan fallskärm samtidigt som man är övertygad om att man landar mjukt och oskadd någonstans. Att vara den där entrepenören som alla drömmar om att vara men så få vägar bli.
”Hur mycket tror du att det skulle kosta?” Ölen tog slut i glasen och vi var tvungna att beställa in ett par till av den ljusa, gula och skummande vätskan. Polarn skrev på ett papper och jag skrek högt i lokalen ”Vilka jävla genin vi är.” Grabbarna runt om tittade på oss som om vi vore ett par UFOn från en värld någonstans i ett fjärran förflutet och tjejerna skruvade på sig och ville gå därifrån. Det slutade med att servitören kom fram och bad oss att ta det lite lugnt.
Fram på nattkröken och en ansenlig mängd vätska senare var vår affärsplan i hamn och det enda som saknades var ca 325 MSEK. Resten var planerat in i minsta detalj, tidplaner, bemanning, vem som skulle göra vad och varför. Lyckliga reste vi på oss, önskade alla i lokalen god natt och drog oss hemåt.
Dagen därpå hade vi naturligtvis ett förläget leende på våra läppar och feghetens kranka blekhet hade satt sig tillsammans med Luther på våra axlar. Euforin var som bortblåst och planerna blev kastade i papperskorgen där de fick bli kvar.
Tre veckor senare ringde kompisen hem till mig och bad mig gå in på lokaltidningens hemsida där vi båda kunde läsa huvudrubriken; ”Gamla godisfabriken byggs om till studenlägenheter för 325 miljoner”. Någon hade snott hela vår idé och idag fungerar den gamla industrifastigheten exakt så som vi hade planerat.
Det är inte pengarna som saknas, de kan man alltid skaffa fram utan det är bara viljan att få fram dem som saknas. Att ha det där lilla extra som behövs för att hoppa utan fallskärm samtidigt som man är övertygad om att man landar mjukt och oskadd någonstans. Att vara den där entrepenören som alla drömmar om att vara men så få vägar bli.
”Hur mycket tror du att det skulle kosta?” Ölen tog slut i glasen och vi var tvungna att beställa in ett par till av den ljusa, gula och skummande vätskan. Polarn skrev på ett papper och jag skrek högt i lokalen ”Vilka jävla genin vi är.” Grabbarna runt om tittade på oss som om vi vore ett par UFOn från en värld någonstans i ett fjärran förflutet och tjejerna skruvade på sig och ville gå därifrån. Det slutade med att servitören kom fram och bad oss att ta det lite lugnt.
Fram på nattkröken och en ansenlig mängd vätska senare var vår affärsplan i hamn och det enda som saknades var ca 325 MSEK. Resten var planerat in i minsta detalj, tidplaner, bemanning, vem som skulle göra vad och varför. Lyckliga reste vi på oss, önskade alla i lokalen god natt och drog oss hemåt.
Dagen därpå hade vi naturligtvis ett förläget leende på våra läppar och feghetens kranka blekhet hade satt sig tillsammans med Luther på våra axlar. Euforin var som bortblåst och planerna blev kastade i papperskorgen där de fick bli kvar.
Tre veckor senare ringde kompisen hem till mig och bad mig gå in på lokaltidningens hemsida där vi båda kunde läsa huvudrubriken; ”Gamla godisfabriken byggs om till studenlägenheter för 325 miljoner”. Någon hade snott hela vår idé och idag fungerar den gamla industrifastigheten exakt så som vi hade planerat.
Man får en liten aning om att någon lyssnat på deras samtal och inte tvekat utan kört direkt.
SvaraRaderaJag får lite dåligt samvete eftersom jag själv sitter på en vansinnigt smart uppfinning, men aldrig får arslet ur vagnen.
Jag kanske skulle göra något radikalt!
Surt sa räven, men ni fick ju faktiskt skylla er själva. Tycker själv att det borde finnas en idébank där folk med idéer kunde lägga upp dem och folk med handlingskraft kunde plocka bland dem och göra verklighet av de idéer som fungerar. Det är inte alltid en person besitter båda kvalitéerna.
SvaraRaderaAttans! För att anknyta till Drumalex ovan, skulle jag vilja ha tillgång till en romanidébank, där jag som god stilist med dålig fantasi kunde plocka fram en god idé och förverkliga den.
SvaraRaderaBåde Drumalex och Marmoria har bra ideer.Hur kan vi starta en romanidebank ?
SvaraRaderauääh - man kan känna grämelsen!
SvaraRadera