onsdag 28 april 2010

SkrivPuff 2010:118 - Om den stora bluffen

Att se, men inte synas.
Att synas, men inte höras.
Att höras utan att se.

Att vilja utan att få.
Att erbjuda utan att någon tar emot.
Att vara där, men ingen som lägger märke till en.

Att finnas till, men endast som en snäll flicka.
Att vara tyst och försagd är ingen riktig pojke.
Att vara ärlig och öppen mot de som stjäl ditt arbete befrämjar inte din karriär.

Att ställa upp för andra, utan att någon ställer upp för dig.
Att aldrig höja rösten när någon skriker åt dig.
Att alltid vara där du förväntas vara. Ständigt ensam.

Att se, men aldrig ses.
Att låta, men aldrig höras.
Att leva och sedan dö.

7 kommentarer:

  1. Oj. Känns som det behövs ett riktigt kannibalskrik i skogen för att bli av med den känslan!

    SvaraRadera
  2. Vilken fantastiskt bra beskrivning av inneboende ilska. Jag gillar detta!

    SvaraRadera
  3. Jo, håller med kannibalskrik ... eller vårskrik,kanske??

    SvaraRadera
  4. oj vårskrik håller jag med i. det behövs. stramt.

    SvaraRadera
  5. Skrik högre så att du hörs, vill jag säga. Så mycket på en gång, är det bittert eller bara förbannat tragiskt?

    SvaraRadera